Trots knappa ekonomiska omständigheter fick Ottilia en gedigen konstnärlig utbildning först på Tekniska skolan (nuvarande Konstfack) 1875-77 och därefter Konstakademien 1878-1882. Under studietiden påbörjade hon sitt konstnärliga verk som illustratör i den tidens barntidningar.
Konstnärlighet och glada upptåg präglade uppväxten genom framförallt pappa Bror Jakob som var en driven tecknare. Efter faderns död 1865 flyttade familjen först till Uppsala, därefter till Stockholm.
Att Ottilia aldrig trivdes i den Stockholmska konstvärlden har hon själv uttryckt. ”På Akademien passade jag aldrig, liksom aldrig där det skall tävlas och göras lika. Det enda möjliga är att få lov till att göra det enda man kan göra och som tränger sig fram och vill fram. Allt annat är bara svårt och omöjligt.” Det som trängde fram var den mustiga färgbild hon fann i Gagnef vid sin första längre vistelse där 1902 och 1903.
Som egen författare debuterade hon 1884 med Barnens julbok för mamma och småttingarne som välkomnades som den första svenska barnboken med kvalitet. Hennes senare barnboksproduktion, Barnens lilla julbok, Ängsblommor, Blomstersiffror, Prinsarnes Blomsteralfabet och inte minst Pelle Snygg och Barnen i Snaskeby räknas som en förnyelse av den svenska barnboken både innehållsmässigt och i bildframställning. Barnboken i Sverige fick genom Ottilia ett helt nytt pedagogiskt anslag. Inte minst Elsa Beskow, som var en god vän, har inspirerats av Ottilias barnboksutgivning i sina senare utgivna barnböcker.
Läs mer om Ottilias böcker under Den svenska bilderbokens skapare här på vår hemsida.
Hennes konstnärskap är, förutom i barnböckerna, starkt knutet till människor och miljöer i Gagnef. Hon bosatte sig tillsammans med sina systrar Maria och Gertrud i Gagnef när det egna huset stod färdigt 1907. Miljön i Gagnef förlöste hennes konstnärskap och slog an många andra strängar hos henne.
I Gagnef utövade Ottilia, hennes systrar och vänner en kulturhistorisk verksamhet som sträcker sig in i nutid. Den gamla bondekulturen med allt vad den innebar av seder, bruk, hantverk och folktro blev genom Ottilias handlande varsamt bevarat för senare generationer. Genom den 1903 tillkomna knyppelskolan har knyppelkonsten kunnat bevaras i Gagnef. Än idag finns i Gagnef en knyppelskola för barn enligt Ottilias intentioner. De ca 700 spetsarna som samlades eller köptes in utgör idag stommen till ett Spetsmuseum. Även dräkter, byggnader och föremål tillhör det som genom Ottilia och hennes vänner samlades in och bevarades för eftervärlden.
Läs mer om Ottilia Adelborgmuseets samlingar här på vår hemsida.