Tel. 0241–611 11, E-post: info@ottiliaadelborgmuseet.se

Den svenska bilderbokens skapare

Ottilia Adelborg

 

Ottilia Adelborg (1855-1936) och hennes systrar Maria (1849-1940)och Gertrud (1853-1942) hör till den första generationen kvinnor som kunde få en yrkesutbildning. Kvinnornas situation förändrades under senare delen av 1800-talet radikalt. Många utbildningsinstitutioner inom den högre utbildningen började ta emot kvinnor bland andra universiteten och akademierna (konst- och musik). Det gjorde det möjligt för många kvinnor att bli självförsörjande genom att utöva sitt yrke.

Trots mycket svåra omständigheter för familjen då Ottilias far gick bort kunde både hon och systrarna utbildas. Ottilia fick en 6-årig yrkesutbildning, på Tekniska skolan 1876-1878 och på Konstakademin 1878-1882, Maria utbildades på Handarbetets vänner till textilkonstnärinna och Gertrud till guvernant (senare Fredrika Bremerförbundets första byråföreståndare). I regel var utbildningarna könsuppdelade vid denna tid, ex fruntimmersavdelningen på Konstakademin.

Under de 25 år familjen bodde i Stockholm blev systrarna Adelborg en del av det offentliga livet i staden. Kvinnorna som var nya på denna arena ansågs sig ha mycket att lära och startade därför olika sammanslutningar och föreningar för att skapa en gemenskap men också för att uppmärksamma och driva frågor som var angelägna för yrkesarbetande kvinnor. Ex. Fredrika Bremerförbundet, Sällskapet Nya Idun, Handarbetets vänner, Föreningen Vaksamhet, Föreningen för Svensk Hemslöjd och rösträttföreningar. Vännerna i de olika sammanslutningarna utgjorde ett stödjande nätverk livet ut.PelleSnyggSnaskeby

De första framgångarna nådde Ottilia med sina barnböcker under 1880- och 90-talen, framförallt Prinsarnes Blomsteralfabet och Pelle Snygg och barnen i Snaskeby. Hon illustrerade också andras böcker, ex Zacharias Topelius, Alice Tegnérs visor och Viktor Rydbergs Lille Viggs äventyr. Hennes bilder belönades bla på Världsutställningen i Chicago 1893 och fick goda recensioner i dåtida press.

När Ottilia Adelborg hyrde sommarnöje i Gagnef 1903 var hon en erkänd konstnär, illustratör och barnboksförfattare. Hon sökte sina egna vägar och i Gagnef var det som om den konstnärliga ådran hade hittat hem. Det blev ”en särskild klang i färgen” när hon målade Gagnefsfolket i deras färgrika kläder. Här fick hon också utlopp för sitt hemslöjds- och hembygdsintresse. Hon startade en knyppelskola och byggde med vänners hjälp en hembygdsgård, som skänktes till församlingen. I flera böcker skildrar hon människor, seder, traditioner och skrönor, som en medlevande observatör och noggrann upptecknare. Hon vandrade,mötte folket och såg dem som sin största inspirations- och kunskapskälla.

”Sommarnöjet” i Gagnef varade i hela 32 år. Systrarna byggde en egen bostad och bodde här till livets slut. De engagerade sig i olika frågor och var aktiva inom många områden utanför sina yrken, politik, hushållning, utbildning etc. Deras hem var öppet för alla vänner inom den kulturelit de själva tillhörde. Hit kom barnboksvännerna Elsa Beskow med maken Nathanael, Alice Tegnér och Anna Maria Roos, konstnärsvännerna Hildegard Thorell, Hilma af Klint m fl , dalavännerna Emma Zorn, Karin Larsson från Sundborn och Hilda Munthe. Hemslöjdsvännerna Gustaf Anckarkrona, Lilly Zickerman, Märta Måås Fjetterström och paret Wålstedt på Näbbacksholn var också flitiga besökare. Ett stort kulturhistoriskt intresse delade de med bla syskonen Axel och Gerda Boethius, Sigrid Leijonhufvud, Artur Hazelius.Ottilia Adelborg Prinsarnes blomsteralfabet